Hejj! Sorry för att jag glömt blogga, men här kommer en låååång del!

(Tänk dig att du sitter uppe i himlen, där finns tre stolar och en vit platt är i mitten i av ringen där de tre stolarna sitter. När man står på den vita plattan kopplas man till personen man kontrollerar rörelseförmåga. Så om den som står där hoppar, hoppar oxå kroppen som man tagit över. Människan ligger i en soffa som är lång och är bakom stolarna. Människan kan inte röra sig, men kan prata, andas och sådant. Det e så det ser ut för gudarna när de tar över en människa!)

"Nyx, jag ser fantastisk ut!", skrek Selene förvånat.

"Du ser ut som en Gudinna.", rättade Nyx henne allvarligt.

"Nej, det gör jag inte, inte i hjärtat.", svarade Selene lika allvarligt.

"Nejj, men det ska snart ändras.", svarade Nyx och lättade upp stämningen.

"Tack, Nyx.", berömde Selene Nyx.

"Min ära.", Nyx bugade sig djupt.

"Varför e jag blå?", frågade Selene efter några kramar.

"Månens färg, medlajongen du har på dig ger dig Månens färg.", svarade Nyx och fingrade nervöst på halsbandet som satt runt Selenes hals.

Selene ryckte av halsbandet och slängde det över kanten utan att tänka sig för. Nyx spärrade upp ögonen och försvann efter det.

"Ånej!", mumlade Selene och tittade oroligt över kanten.

Men Nyx kom inte,på några timmar. Selene var hungrig och ville sova.

Klockan var kväll.

"Nyx.", Selenes förtvilvlade röst ekade ut över avgrunden. "Nyx!", upprepade hon. Men ingen Nyx svarade.

Selene var så förtvivlad att hon bestämde sig för den knäppatse saken i världshistorien; Flyga. Hon skulle lära sig flyga.

Hon flaxade med vingarna som en fågel. Månen stod högt på himlen. Hennes klänning fladdrade i vinden.

Hon började med att koncentrera sig på att flyga. Hon öppnade ögonen... hon stod på marken.

Det var synd att Selene hade så dåligt tålamod, annars ade hon lyckats. Men hon var vild, envis och väldigt galen. Utan att tänka sig för(igen) hoppade hon rätt ner.

Vinden piskade hennes nakna ansikte som lystes upp av månen. Hennes knutna hår löstes upp och fladdrade ner över hennes ansikte. Som om det inte var nog började håret piska henne(!). 

Hennes kropp var siktade rakt neråt.

Tiden gick lånsamt. Hur långt var stupet?

"Nyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyx!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

!!!!!!!!!!!!!", skrek Selene så högt hon kunde men det vars om att skrika utan ljud. Inget hördes. Hon flög neråt för snabbt.

Taggar började avteckna sig på marken. Selene kollade efter. Det var klippor. Vassa. Väldigt vassa.

Hon stirrade efter ett flat ställe att landa på. Hon kollade mot bergsväggen. Där, just där var det en liten grotta. Selene såg bara ingången.

"Värt ett försök.", tänkte Selene och försökte styra sin riktning ditåt.

Det gick ganska dåligt, hennes axel skrapades mot bergsväggen och hon trillade ner i gråtan.

Ett ljus avbildade sig längre fram.

"Hallå?", Selene gick längre och längre in. Vad hade hon för val?

Hon kom fram till ljuset. Där fanns det en klarblå källa, växter i alla rengbågens(och mer) och storlekar växte överallt.

"Wow.", sa Selene igen.

"Jag vet, instämnde en röst.

Nyx, Nyx, Nyx! Det var vad Selene ville, men det var inte hon.

"Vem e du?", frågade Selene...

"En Gud, Tjej, Flicka, Pojke, jag är allting!", svarade hon.

Sry! För att jag nt skriver mer, kmr sen.

/Snyggingen

Dagens dikt: (X3)

Hejdå/ Proffset

Hej!
Dagens dikt kommer här:

Nä, kom nt på någon.
Det kommer 2 imorron istället

Hej, förlåt, har glömt att skriva dagens del igår och i förrgår, därför gör jag en extra lång idag!!!!!!!!!👾👾👾👾👾👾

Hej! Igår skrev jag tyvärr inte ner någon dikt, men istället kommer två stycken idag.
De är här under.
Ha det bra!
/Proffset

P.S Den på engelska ungefärligt översatt till svenska:
I en spegel hittar vi en spegelbild av vårt utseende. Men i ett hjärta hittar vi en spegelbild av våran själ.
(Den blir inte lika bra på svenska)
Hejdå!
/Proffset

Hej! Nu kommer en till del!:

"Din dotter?", svarade Selene förvånat.

"Ja? Månens Gudinna, min dotter!?", svarade Nyx och tog ett girigare grepp om Selenes arm.

"Sluta! Låt mig vara!", ett plötsligt energiflöde rann egenom Selenes kropp, hennes ögon blev blåa och hennes kropp lika så.

"Släpp mig!", skrek hon.

"Selene! Kom nu!", svarade Nyx sansat och flög iväg, med Selene i släptåg.

"Ahhhhhhhhhhhhhhh!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!", vrålade Selene, men hennes skrik försvann ut i luften.

"Ta det lungt!", skrek Nyx och landade på en bergsklippa.

Bergsklippan var något av det vackraste som Selene någonsin sätt. Slätten var täckt med ljust gräs, en klarblå källa rann lite längre in, ett stort träd med rosa blad sträckte sig bredvid källan. Ett ljust blad som var större än en säng satt som en fotölj vid sidan, det fanns fler, i alla storlekar.

Kanten stupade rakt ner.

"Wow...", mumlade Selene.

"Jag vet, det är här jag bor, jag ska lära dig här hur man är en gudinna.", svarade Nyx med en hand på Selenes axel.

"Kommer jag oxå bo här?", frågade Selene hoppfullt.

"Ja, det kommer du.", svarade Nyx och satte sig på ett kronblad.

"Du är vacker!", skrattade Selene och satte si på ett annat kronblad.

"Gudinnor och Gudar är vackra.", förtydligade Nyx.

"När ska du börja lära mig!?", sa Selene.

"Nu, vi börjar med dina kläder.", svarade Nyx och reste sig upp med ett leende.

Athena och kompani hade tagit över Alice kropp och nu slogs Gudinnorna mot varandra(i människornas kroppar.).

"Athena! Jag vet att du vill slåss, men tänk på Alice, hon blir skadad.", viskade Demeter.

"Okej.", nickade Athena. Hon trollade fram en rustning åt Alice och gav henne lite av en osårbarhet.

"Det är nu det startar.", blinkade Artemis. De andra instämnde.

/Snyggingen

Hej!  

Här kommer dagens dikt:                                             
  

hejdå!

/Proffset

Hej!
Här kommer en snabb dagens dikt:
Du kan inte alltid stanna i ditt eget hörn av skogen och vänta på att andra ska komma till dig. Du måste gå till dem ibland.

/Proffset